Please be a part of my life

Hej på er! Ni få som faktiskt fortfarande kikar in här ibland..
 
Nu var det ett tag sen igen. Sist jag skrev så var det också jättelänge emellan.. Då hade jag inte ens slutat nian, och sen hade plötsligt hela sommarlovet gått, och nu. Nu har nästan hela första terminen av gymnasiet gått. Allt går så sjukt fort. Jag menar, snart är det december. Det är knappt fem veckor kvar innan jullovet. Jag har snart varit tillsammas med Mattias i fyra månader redan. Jag hinner inte med. Allt bara rusar förbi. Det är som att jag bara tar en dag i taget och hinner inte med att veckorna försvinner. 
 
I veckorna bor jag i stort sett hos Mattias och åker bara hem och vänder lika fort för att hämta kläder eller liknande. Är nästan aldrig hemma nu förtiden. Senaste gången jag var och sov hemma utan Mattias var nog höstlovet tror jag. I typ tre dagar. Annars aldrig. 
 
Jag har även haft världens jävla svacka ett tag också. Det har varit skitjobbigt. Men nu håller jag förhoppningsvis på att komma ur den. Jag har till och med sålt min Swedish House Mafia biljett för att jag inte är ett dugg pepp på att gå, och dels för att jag inte har sådär jättemycket pengar heller. Så, ja. Jag får stå i köket på skolan och förbereda julbord på torsdag istället. Men å andra sidan så har jag varit borta rätt mycket på sistone också så jag bör vara där. Jag har faktiskt varit hemma idag, pga förkylning. Har legat och hostat och haft astma hela natten, så imorse när alarmet ringde hade jag huvudvärk och fortfarande jobbigt att andas så jag tog beslutet att stanna hemma. 
 
Imorgon börjar vi med förberedelserna inför julbordet i skolan. Det ska faktiskt bli kul. Vi kommer ha fyra dagar kök i veckan ända fram till jul, alltså nästan inga vanliga lektioner, så det ska bli skönt. 
 
Vet ni? Jag satt faktiskt och läste massa gamla inlägg här på bloggen nyss. Hur jag kunde ha så många läsare då förstår jag verkligen inte. Jag var ju skitsur och kaxig hela tiden. Blev ju nästan irriterad på mig själv nu när jag läser det, haha. Men å andra sidan så blev jag inspirerad till att börja blogga igen. Men som jag sagt många gånger innan när jag känt såhär så brukar det ha gått över till dagen efter.. 
 
Men jag vill kunna skriva av mig och faktiskt spara minnen här, precis som jag gjort innan. Det är det jag saknar när jag går tillbaka i arkivet och läser. Jag saknar allting jag gjort. Jag saknar hur jag var förut. Ni ska veta att jag har blivit så annorlunda mot vad jag varit förut. Bra eller dåligt vet jag inte, men det jag saknar är att jag faktiskt hade intressen. Som till exempel att baka cupcakes, fixa naglar, fotografera, sminka osv. Nu har jag tappat allt det där. Sminket är väl kvar lite, men inte alls som förut. Men jag har fortfarande inte bakat cupcakes sen oktober 2010, och bara det är två år sen. Naglar har jag gjort nångång bara, men nu får vi ändå inte ha sådant i köket så det är lika bra att avstå, även om jag så gärna vill. Fotograferingen har jag också slutat med. Dels för att sladden till datorn är borta, men också för att jag varken har tid eller lust längre. 
 
Jag har blivit så tråkig. Verkligen. Kan ni också känna så ibland? Jag är aldrig ute och festar längre, jag träffar aldrig kompisar, jag vill aldrig hitta på saker. Jag sitter bara hemma med Mattias hela dagarna och blir kallad toffel av dem som vill vara med mig. Men samtidigt så tror jag att det har med min lilla svacka att göra. Att jag inte orkar och har lust att göra saker. 
 
Därmed kommer väl det här med att mitt bloggande har legat på botten ett tag. Att jag inte har något att skriva om helt enkelt. För jag gör knappt någonting längre. Men vi ska väl se om jag ändrar på det eller inte. Jag vill blogga, åtminstone just nu, men vi får väl se vad som händer. Det känns iallafall lite roligare när jag vet att folk faktiskt läser min blogg fortfarande. Otroligt nog. Men även om jag inte börjar nu, så hoppas jag att ni stannar kvar tills jag väl kommer igång. 
 
Men vi hörs sålänge. 

Kommentarer
♥ Skriven av: Stina

Åh, kul med inlägg igen. Sitter och hoppas lite smått på att min kommentar var delaktig i processen, haha. Känner mig som en stalker. Det är jag nog också, med tanke på att jag fortfarande är här som sagt. Hah. Ha det gött i alla fall!

2012-11-19 @ 18:47:57
♥ Skriven av: Therese

vilken linje går du?

2012-11-19 @ 20:00:14
URL: http://theresemarjakangas.blogg.se
♥ Skriven av: Dev

Vad kul att du skrivit ett blogginlägg! Jag har väntat på de, jag läste hela. Jag minns att jag tyckte för några år sen att de här var min favoritblogg, skulle vara super kul om du fortsatte att blogga. :) Jag vet inte ens vilket gymnasium du går, kan du berätta om de? :D

2012-11-19 @ 20:07:00
♥ Skriven av: mia

Jag går in och kikar ofta, och jag är 36 år! Sug på den, haha. Det är sedan Familjen annorlunda tiden jag hittade hit och läser både din och din mammas blogg, tror inte dina andra syskon bloggar väl?
Svackor har vi alla och när man hittat någon man älskar så blir man automatiskt lugnare och kanske lite tråkig haha

2012-11-20 @ 10:05:25
♥ Skriven av: levve

Kul med inlägg!
Skulle vara kul om du fortsätter!
Kika gärna in på min blogg!
Ha det bra!

2012-11-20 @ 12:27:53
URL: http://levve.bloggplatsen.se
♥ Skriven av: Rebeckah

Yaay, har saknat att se inlägg från dig poppa upp på Bloglovin'! :) Awesome att du är tillbaks b-ruden. Kramizar ♥

Svar: Åh vad glad jag blir :') <3
Amanda Johansson

2012-11-20 @ 15:25:51
URL: http://www.sosrebeckah.blogg.se
♥ Skriven av: Sajren

Önskar jag var där och kunde peppa upp dig!
Tycker du och jag ska hitta på nå skoj när jag kommer hem eller typ ha en mysdag! Saknar dig Amändixx!

Svar: Jaaa det tycker jag med! ♥
Amanda Johansson

2012-11-21 @ 10:09:21
♥ Skriven av: Karolin

Du har nog inte alls blivit tråkig utan bara fastnat i den där sambofällan, som de flesta par gör. Efter en tid så går det över. Man börjar hitta på saker på tu man hand igen, hittar intressen kanske gamla eller nya, umgås med kompisar osv. Att inte bo hemma hos sina föräldrar tar sin tid också, ett hushåll sköter sig ju inte själv (av nån konstig anledning..) Det är ju inte jätte vanligt att man är sambo när man går på gymnasiet och det kan skapa avundsjuka. Jag träffade min man när jag var 15år, när jag började på gymnasiet flyttade vi ihop. När jag blev 18 var vi så trötta på att bo i lägenhet så vi fick tag på ett hus. Nu har vi två pöjker och har gift oss. Bor kvar i samma hus och snart fyller jag 24år ;) Mina klasskamrater på gymnasiet hade svårt att förstå det här med sambolivet och speciellt efter att vi köpt huset. Det blev ganska stora kontraster mellan de som bodde hemma hos sina föräldrar och mig. Men som alltid måste man välja sin egen väg att gå på. Vi brukar faktiskt va några av de där som invaderar älvdalen i augusti. Ha de gött!

2013-01-04 @ 18:35:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback